I'm sorry, but I don't want to be an emperor.
That's not my business.
I
don't want to rule or conquer anyone.
I should like to help everyone if
possible; Jew, Gentile, black man, white.
We all want to help one
another.
Human beings are like that.
We want to live by each other's
happiness, not by each other's misery.
We don't want to hate and despise
one another.
In this world there is room for everyone, and the good
earth is rich and can provide for everyone.
The way of life can be free
and beautiful, but we have lost the way.
Greed has poisoned men's souls,
has barricaded the world with hate, has goose-stepped us into misery
and bloodshed.
We have developed speed, but we have shut ourselves in.
Machinery that gives abundance has left us in want.
Our knowledge has
made us cynical; our cleverness, hard and unkind.
We think too much and
feel too little.
More than machinery, we need humanity.
More than
cleverness, we need kindness and gentleness.
Without these qualities,
life will be violent and all will be lost.
The airplane and the radio
have brought us closer together. The very nature of these inventions
cries out for the goodness in men; cries out for universal brotherhood;
for the unity of us all.
Even now my voice is reaching millions
throughout the world, millions of despairing men, women, and little
children, victims of a system that makes men torture and imprison
innocent people.
To those who can hear me, I say, do not despair. The
misery that is now upon us is but the passing of greed, the bitterness
of men who fear the way of human progress.
The hate of men will pass,
and dictators die, and the power they took from the people will return
to the people.
And so long as men die, liberty will never perish.
Soldiers! Don't give yourselves to brutes, men who despise you, enslave
you; who regiment your lives, tell you what to do, what to think and
what to feel!
Who drill you, diet you, treat you like cattle, use you as
cannon fodder.
Don't give yourselves to these unnatural men - machine
men with machine minds and machine hearts!
You are not machines, you are
not cattle, you are men!
You have the love of humanity in your hearts!
You don't hate!
Only the unloved hate; the unloved and the unnatural.
Soldiers! Don't fight for slavery! Fight for liberty!
In the seventeenth
chapter of St. Luke, it is written that the kingdom of God is within
man, not one man nor a group of men, but in all men!
In you!
You, the
people, have the power, the power to create machines, the power to
create happiness!
You, the people, have the power to make this life free
and beautiful, to make this life a wonderful adventure.
Then in the
name of democracy, let us use that power.
Let us all unite.
Let us fight
for a new world, a decent world that will give men a chance to work,
that will give youth a future and old age a security.
By the promise of
these things, brutes have risen to power. But they lie!
They do not
fulfill that promise. They never will!
Dictators free themselves but
they enslave the people.
Now let us fight to fulfill that promise. Let
us fight to free the world! To do away with national barriers!
To do
away with greed, with hate and intolerance!
Let us fight for a world of
reason, a world where science and progress will lead to all men's
happiness.
Soldiers, in the name of democracy, let us all unite!
Hannah,
can you hear me?
Wherever you are, look up Hannah!
The clouds are
lifting!
The sun is breaking through!
We are coming out of the darkness
into the light!
We are coming into a new world; a kindlier world, where
men will rise above their hate, their greed, and brutality.
Look up,
Hannah!
The soul of man has been given wings and at last he is beginning
to fly.
He is flying into the rainbow!
Into the light of hope, into the
future!
The glorious future, that belongs to you, to me and to all of
us.
Look up, Hannah. Look up!
2011-12-31
2011-12-30
Moral?
Var kommer moral ifrån? I dagsläget så kommer väl den mesta moralen från kristendomen, även om vi inte är direkt kristna i det här landet så kommer nog de flesta lagar och regler från kristendomen.
Varför tycker vi att vissa saker är mer förkastliga än andra? Vem bestämmer vad som är socialt acceptabelt? Utan en viss förfäran över vissa saker så skulle ingen titta på fråga Olle t ex, det skulle inte finnas tonvis med porr på internet. Utan den skam som sex för med sig, fortfarande, så skulle säkert många fler må mkt bättre och dessutom få ligga mkt mer.
Varför är det så? Varför spelar det fortfarande roll hur många man legat med? Hur man gör det osv? Varför är det så otroligt skamligt för dom flesta att vara t ex homosexuell? Det är ju egentligen precis lika normalt som att vara heterosexuell.
Varför kan man inte bara vara? Varför ska det va så svårt att släppa normer som man faktiskt inte håller med om?
Vissa saker sitter så otroligt långt inne i ens själ att det inte ens går att tänka tanken för vissa. Tror du på gud? Eller hoppas du bara? Var går din gräns? Vad är moral för dig? Se hur folk har betett sig genom tiderna, det är inte många som betett sig moraliskt, se på Nazisterna. Dom ansåg nog att dom hade rätt i det dom gjorde medan du och jag inte ser det dom gjorde som moraliskt.
Är lagen moralisk, eller är den oxå fel på många punkter?
Var drar man sin egen gräns utan något större som bestämmer åt en? Hur fan vet man vad som är fel utan regler att följa?
Det finns inget som säger att lagen är rätt, för mig, och med det som grundtanke så finns det inga regler. Så varför ska man då må dåligt över dom saker man gör eller har gjort?
Bara frågor men inte många svar. Nåt att fundera på.
Varför tycker vi att vissa saker är mer förkastliga än andra? Vem bestämmer vad som är socialt acceptabelt? Utan en viss förfäran över vissa saker så skulle ingen titta på fråga Olle t ex, det skulle inte finnas tonvis med porr på internet. Utan den skam som sex för med sig, fortfarande, så skulle säkert många fler må mkt bättre och dessutom få ligga mkt mer.
Varför är det så? Varför spelar det fortfarande roll hur många man legat med? Hur man gör det osv? Varför är det så otroligt skamligt för dom flesta att vara t ex homosexuell? Det är ju egentligen precis lika normalt som att vara heterosexuell.
Varför kan man inte bara vara? Varför ska det va så svårt att släppa normer som man faktiskt inte håller med om?
Vissa saker sitter så otroligt långt inne i ens själ att det inte ens går att tänka tanken för vissa. Tror du på gud? Eller hoppas du bara? Var går din gräns? Vad är moral för dig? Se hur folk har betett sig genom tiderna, det är inte många som betett sig moraliskt, se på Nazisterna. Dom ansåg nog att dom hade rätt i det dom gjorde medan du och jag inte ser det dom gjorde som moraliskt.
Är lagen moralisk, eller är den oxå fel på många punkter?
Var drar man sin egen gräns utan något större som bestämmer åt en? Hur fan vet man vad som är fel utan regler att följa?
Det finns inget som säger att lagen är rätt, för mig, och med det som grundtanke så finns det inga regler. Så varför ska man då må dåligt över dom saker man gör eller har gjort?
Bara frågor men inte många svar. Nåt att fundera på.
2011-12-26
Time for an update
Eller hur?...
Såhär har det varit, jag begärde en neurologisk utredning hos Farsta-Skarpnäck psykiatrisk Jour- och öppenvårdsmottagning. Av den enkla anledningen att jag kände igen mkt av det Simon gick igenom från min egen barndom.
Så jag tänkte att det kan ju vara läge att kolla. Tiden gick å jag ringde och tjatade och frågade osv. Till slut, efter drygt ett år, fick jag en kallelse till Mix Medicare i Haninge. Det här var i oktober om jag inte minns helt fel, datumet är inte så viktigt.
Hon som gjorde utredningen va riktigt bra, hon frågade redan första dagen, efter bara nån timme, om jag hade funderat på om jag hade en utmattningsdepression. Jag gjorde alla tester, läsförståelse, huvudräkning, identifiera mönster osv. Allt som hör till.
Hon och läkaren kom till slut fram till att jag antagligen lider av en utmattningsdepression och att jag är, neurologiskt sett, normal. Med ett IQ på 137 dessutom.
Så varför har jag haft så sjukt svårt att koncentrera mig i skolan och med det mesta då?
Hon förklarade att det kan ha med stress att göra, för stresshormoner gör att det inte produceras lika många nya celler i hjärnan vilket i sin tur kan göra att man får svårt att koncentrera sig. Läs mer här.
Det är ruskigt skönt att veta vad som är fel och att jag inte har ADHD, vilket Simon tydligen har men det kan jag ta senare.
Hon rekommenderade psykoterapi och medicin till att börja med men eftersom hon bara gjorde utredningen så är det bara ett förslag från hennes sida. Detta måste öppenvården fixa.
Så fort jag fått svaret så kontaktade jag öppenvården, först och främst för att komma bort från Farsta-Skarpnäck för dom har ett så otroligt dåligt rykte. Jag jagade dom på tfn och försökte boka tid via "Mina vårdkontakter" men fick ingen napp. Till slut så ringde min "nya" kontakt på Farsta-Skarpnäck upp mig vilket var lite förvånande, när fick jag en ny kontakt? Jag vet fortfarande inte vad som hände med den gamla kontakten men jag vet att dom bytte samma dag som den nya ringde, eftersom det står vem som är ens kontakt när man loggar in på "Mina vårdkontakter". Det kändes inge vidare med tanke på vilken bild jag redan fått av Farsta-Skarpnäck, att min kontakt släpper mig som en het potatis. En förklaring hade varit på sin plats tycker jag men det var dom inte intresserade av att ge mig.
Jag fick en tid hos den nya (jag kommer inte ihåg namn och har ingen lust att kolla upp den nu) och hon hade läst genom rapporten som utredaren hade skrivit och försökte först och främst att få mig att gå till vårdcentralen, för det är dit man ska gå med depressioner. Har ni nånsin varit på vårdcentralen och pratat med deras "terapeut"? Inte värt besväret kan jag säga. Hon va inte intresserad av att ta reda på roten till nåt utan sa lite lättsamt att jag kunde träffa en kompis och träna mig själv på det sociala. Det kändes inte bra för då har man inte förstått problemet och verkar inte ens bry sig.
Jag sa detta till behandlaren på psyk och sa att jag vägrade gå till vårdcentralen, hon började ställa lite frågor och jag försökte förklara att jag har mått som jag gör sen jag blev tonåring, i princip. Jag har inget direkt datum på när jag började känna mig obekväm i social sammanhang och fick svårt att koncentrera mig så "tonåren" fick bli en bra startpunkt.
Jag känner inget större förtroende för psykvården i det här landet och har väl insett att jag får ta hand om det här själv, om jag inte väljer att betala för terapin. Det känns inte som att nån är tillräckligt smart för att ställa dom rätta frågorna, iaf inte hos Farsta-Skarpnäck. Jag hoppas att hon ska remittera mig Psykoterapienheten inne på söder och att dom har lite mer talang men jag tvivlar. En sak är säker och det är att jag e leds på att bli dissad, nu får dom fan ta tag i saken för det här funkar inte. Jag har uppenbarligen potential för så mkt mer än jag har lyckats med hittills och jag tänker ta tag i det här nu. Om jag så ska gapa och skrika för att dom ska få tummen ur.
Nu får det fan va nog, jag e snart 40 år och har mått såhär i snart 25 av dom, inte okej längre. Det är dags för mig och alla andra att sluta be om ursäkt för saker och göra nånting åt det istället.
Såhär har det varit, jag begärde en neurologisk utredning hos Farsta-Skarpnäck psykiatrisk Jour- och öppenvårdsmottagning. Av den enkla anledningen att jag kände igen mkt av det Simon gick igenom från min egen barndom.
Så jag tänkte att det kan ju vara läge att kolla. Tiden gick å jag ringde och tjatade och frågade osv. Till slut, efter drygt ett år, fick jag en kallelse till Mix Medicare i Haninge. Det här var i oktober om jag inte minns helt fel, datumet är inte så viktigt.
Hon som gjorde utredningen va riktigt bra, hon frågade redan första dagen, efter bara nån timme, om jag hade funderat på om jag hade en utmattningsdepression. Jag gjorde alla tester, läsförståelse, huvudräkning, identifiera mönster osv. Allt som hör till.
Hon och läkaren kom till slut fram till att jag antagligen lider av en utmattningsdepression och att jag är, neurologiskt sett, normal. Med ett IQ på 137 dessutom.
Så varför har jag haft så sjukt svårt att koncentrera mig i skolan och med det mesta då?
Hon förklarade att det kan ha med stress att göra, för stresshormoner gör att det inte produceras lika många nya celler i hjärnan vilket i sin tur kan göra att man får svårt att koncentrera sig. Läs mer här.
Det är ruskigt skönt att veta vad som är fel och att jag inte har ADHD, vilket Simon tydligen har men det kan jag ta senare.
Hon rekommenderade psykoterapi och medicin till att börja med men eftersom hon bara gjorde utredningen så är det bara ett förslag från hennes sida. Detta måste öppenvården fixa.
Så fort jag fått svaret så kontaktade jag öppenvården, först och främst för att komma bort från Farsta-Skarpnäck för dom har ett så otroligt dåligt rykte. Jag jagade dom på tfn och försökte boka tid via "Mina vårdkontakter" men fick ingen napp. Till slut så ringde min "nya" kontakt på Farsta-Skarpnäck upp mig vilket var lite förvånande, när fick jag en ny kontakt? Jag vet fortfarande inte vad som hände med den gamla kontakten men jag vet att dom bytte samma dag som den nya ringde, eftersom det står vem som är ens kontakt när man loggar in på "Mina vårdkontakter". Det kändes inge vidare med tanke på vilken bild jag redan fått av Farsta-Skarpnäck, att min kontakt släpper mig som en het potatis. En förklaring hade varit på sin plats tycker jag men det var dom inte intresserade av att ge mig.
Jag fick en tid hos den nya (jag kommer inte ihåg namn och har ingen lust att kolla upp den nu) och hon hade läst genom rapporten som utredaren hade skrivit och försökte först och främst att få mig att gå till vårdcentralen, för det är dit man ska gå med depressioner. Har ni nånsin varit på vårdcentralen och pratat med deras "terapeut"? Inte värt besväret kan jag säga. Hon va inte intresserad av att ta reda på roten till nåt utan sa lite lättsamt att jag kunde träffa en kompis och träna mig själv på det sociala. Det kändes inte bra för då har man inte förstått problemet och verkar inte ens bry sig.
Jag sa detta till behandlaren på psyk och sa att jag vägrade gå till vårdcentralen, hon började ställa lite frågor och jag försökte förklara att jag har mått som jag gör sen jag blev tonåring, i princip. Jag har inget direkt datum på när jag började känna mig obekväm i social sammanhang och fick svårt att koncentrera mig så "tonåren" fick bli en bra startpunkt.
Jag känner inget större förtroende för psykvården i det här landet och har väl insett att jag får ta hand om det här själv, om jag inte väljer att betala för terapin. Det känns inte som att nån är tillräckligt smart för att ställa dom rätta frågorna, iaf inte hos Farsta-Skarpnäck. Jag hoppas att hon ska remittera mig Psykoterapienheten inne på söder och att dom har lite mer talang men jag tvivlar. En sak är säker och det är att jag e leds på att bli dissad, nu får dom fan ta tag i saken för det här funkar inte. Jag har uppenbarligen potential för så mkt mer än jag har lyckats med hittills och jag tänker ta tag i det här nu. Om jag så ska gapa och skrika för att dom ska få tummen ur.
Nu får det fan va nog, jag e snart 40 år och har mått såhär i snart 25 av dom, inte okej längre. Det är dags för mig och alla andra att sluta be om ursäkt för saker och göra nånting åt det istället.
2011-10-15
Skummade...
Skummade igenom vissa inlägg det senaste året och det enda jag kan säga är att jag är en mesig, patetisk skit som det bara är att köra över, annars hade det fan hänt nåt på ett och ett halvt år.
Varför t ex går jag med på att köpa en lägenhet som kostar nästan 15k i månaden när jag hade räkningar på 23k med en hyra på 5k? Hur jävla dum i huvet är jag egentligen? Hur fruktansvärt jävla idiotkorkat var inte det?
En patetisk jävla sopa. Väx upp å skaffa ett par kulor å sluta ta skit från folk som inte ens kan hålla reda på sin egen skit.
Why fight it?
Suck...
Att påstå att du gör det för nån annan än dig själv är rent jävla skitsnack. Du återupplever dina jävla tonår igen, det e därför du har ångest. Det e därför du är paralyserad, för att du känner igen dig själv i henne och det ger dig ångest. Det går inte att förtränga saker för allt kommer tillbaka, det finns bara ett sätt för att saker ska sluta göra ont och det är att göra upp med dom. Man kan inte bli vän med dom, man kan inte fortsätta låta dom sätta sig på en utan man måste växa upp och ta tag i dom och tills dess det har hänt så kan man inte hjälpa nån annan för man kommer bara göra det för att dämpa sin egen smärta. Då gör man allt av egoistiska skäl och det är inte att hjälpa nån.
Att påstå nåt annat är enfaldigt.
The power of love to change bodies is legendary, built into folklore, common sense, and everyday experience. Love moves the flesh, it pushes matter around.... Throughout history,tender loving carehas uniformly been recognized as a valuable element in healing. ~Larry Dossey
But you got to deserve the love, it's not free and it's not unconditional! Give what you get!
2011-10-13
Funderingar #1
Äter ett äpple, det är garanterat svenskt för det är surt som fan och det fick mig att fundera på den svenska "bitterheten" och att vi anses sura och griniga.
I länder där det finns söt frukt, som dadlar och apelsiner, lokalt så är folk mkt mer framåt, öppna och verkar gladare medan i Sverige där sånt måste importeras så har vi genom historien bara haft våra sura äpplen. (Kan ha fel...)
Tänk om det är pga dom omständigheterna vi är som vi är? Allt kommer från jorden.
I länder där det finns söt frukt, som dadlar och apelsiner, lokalt så är folk mkt mer framåt, öppna och verkar gladare medan i Sverige där sånt måste importeras så har vi genom historien bara haft våra sura äpplen. (Kan ha fel...)
Tänk om det är pga dom omständigheterna vi är som vi är? Allt kommer från jorden.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-10-01
Bara gnäll hela jävla tiden här
Känner mig ignorerad och fruktansvärt irriterad över av det ignoreras.
Hon är å fiskar med Krister och tar med sig 650 kr och lämnar 200 kr till mig och Marion för tre dar...funkar inte. Inte okej, nånstans. Å hon har mage att bli irriterad och tycker att jag stör när jag påpekar det.
Jag klagade inte jag försökte bara göra henne uppmärksam på snedfördelningen.
Hon är å fiskar med Krister och tar med sig 650 kr och lämnar 200 kr till mig och Marion för tre dar...funkar inte. Inte okej, nånstans. Å hon har mage att bli irriterad och tycker att jag stör när jag påpekar det.
Jag klagade inte jag försökte bara göra henne uppmärksam på snedfördelningen.
2011-09-24
Det här duger inte...
Jag är så o-stimulerad och uttråkad att det inte finns ord, det är total mentalt stillestånd här hemma. Jag förstår inte hur dom andra står ut.
Hjärndött till max. Va fan gör jag här?
Hjärndött till max. Va fan gör jag här?
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-09-11
Black Swan
Natalie Portman å Mila Kunis i lesbisk scen...säger inget mer.
Annars en tragisk film, bra men tragisk. Å ruskigt bra skådisar. Smärtan och förvirringen i Portmans ögon e sjukt övertygande.
Annars en tragisk film, bra men tragisk. Å ruskigt bra skådisar. Smärtan och förvirringen i Portmans ögon e sjukt övertygande.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-06-16
Less, igen...
Allt går verkligen åt HELVETE!!!!
E så jävla less, å att dessutom känna sig helt maktlös och ensam med skiten gör att jag fan e beredd att ge upp helt.
Fuck it. Jag kan leva resten av mitt liv själv istället för att behöva ha en jävla massa tålamod med envishet och, helt ärligt, egoistiskt beteende. Varför ska jag behöva kompromissa när ingen annan är beredd att göra det för min skull? Var finns kärleken i det?...
E så jävla less, å att dessutom känna sig helt maktlös och ensam med skiten gör att jag fan e beredd att ge upp helt.
Fuck it. Jag kan leva resten av mitt liv själv istället för att behöva ha en jävla massa tålamod med envishet och, helt ärligt, egoistiskt beteende. Varför ska jag behöva kompromissa när ingen annan är beredd att göra det för min skull? Var finns kärleken i det?...
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-06-14
Borde skriva nåt...
Men jag e så katastrofalt dålig på att sortera mina tankar.
Just nu snurrar "Here without you" på Spotify, en låt som får mig att tänka på Malin.
Just nu snurrar "Here without you" på Spotify, en låt som får mig att tänka på Malin.
A hundred days have made me older
Since the last time that I saw your pretty face
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-03-29
Trasig
Jag håller på å gå sönder av stress!
Bara igår så gick sängen sönder, Jäger ringde å sa att turbon han fått till bilen va trasig vid leverans, vi hämtade sofforna hos E's mormor bara för att inse att dom inte går in i hissen och trapphuset är ännu smalare. Sofforna står nu i pingisrummet innanför porten och vi måste få tag på en lift eller kran så vi kan lyfta upp dom via balkongen. Mer pengar ner i ett stort jävla hål.
Å det där va bara igår.
Tom E börjar ledsna på att vad vi än gör så kommer det en ny utgift som vi måste ha pengar till. Jag fattar inte hur det går till, så fort vi har en krona över så går nåt sönder som kostar tre kronor att laga eller ersätta. Det är helt jävla sjukt, det tar aldrig slut.
Det finns lift att hyra för 600 kr/h ... inte hutlöst men minst 1 200 kr mer än planerat.
Bara igår så gick sängen sönder, Jäger ringde å sa att turbon han fått till bilen va trasig vid leverans, vi hämtade sofforna hos E's mormor bara för att inse att dom inte går in i hissen och trapphuset är ännu smalare. Sofforna står nu i pingisrummet innanför porten och vi måste få tag på en lift eller kran så vi kan lyfta upp dom via balkongen. Mer pengar ner i ett stort jävla hål.
Å det där va bara igår.
Tom E börjar ledsna på att vad vi än gör så kommer det en ny utgift som vi måste ha pengar till. Jag fattar inte hur det går till, så fort vi har en krona över så går nåt sönder som kostar tre kronor att laga eller ersätta. Det är helt jävla sjukt, det tar aldrig slut.
Det finns lift att hyra för 600 kr/h ... inte hutlöst men minst 1 200 kr mer än planerat.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-03-13
Loosing it...
Jag tror på fullt allvar att jag börjar tappa koncepterna helt, loosing my mind. Finns inte mkt kvar att förlora men det sista e nog på väg ut nu.
Inte mkt kvar att förlora och allt att vinna! :)
Inte mkt kvar att förlora och allt att vinna! :)
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-02-12
Saknad
Jag läste den inte direkt flitigt men nu när det inte skrivs nåt mer i den så saknar jag Malins blogg.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-02-07
Dagen efter dagen efter
Det här kommer låta lite konstigt men, vem ska vi träffas hos nu? Hur många fester har jag och Emma inte varit på hos Malin? Fester där vi träffar alla vi känner. Lina, Cat, Cattis, Linda, Adam, Jäger, Johan, Ante ... å massa annat löst folk. Malin va limmet som höll oss samman, där vi träffades. För, nästan, alla var verkligen välkomna dit.
Som Cat skrev i sin blogg inatt, ville man må bra så åkte man till Malin.
Jag är inte jordens mest sociala person så jag umgås inte hej vilt med folk men dom flesta gångerna jag gjort det dom senaste två åren har varit hos Malin. Jag är ingen partytomte så jag saknar inte festerna utan det är det sociala, att få träffa alla som alltid var där. Om jag tycker att det är jobbigt så måste det vara otroligt mkt värre för Emma som har ett mkt större socialt behov än mig.
Vad händer nu? Man saknar inte bara personen utan även rollen dom har i ens eget liv och Malins roll va stor och fan viktig. Shit va tomt det vart helt plötsligt.
Jag lider otroligt med dom som verkligen stod henne jättenära, som Cattis, Cat, Lina och Linda. Cattis som nästan bodde där. Cattis som dessutom satt å höll henne i handen när hon dog.
Känns å overkligt. Å idag ska vi hem till Malin å hämta Tigger å Turbo...kommer att va jätte-jättejobbigt känner jag redan nu. Vet inte om jag önskar att t ex Cattis skulle va där eller om det blir för jobbigt.
Som Cat skrev i sin blogg inatt, ville man må bra så åkte man till Malin.
Jag är inte jordens mest sociala person så jag umgås inte hej vilt med folk men dom flesta gångerna jag gjort det dom senaste två åren har varit hos Malin. Jag är ingen partytomte så jag saknar inte festerna utan det är det sociala, att få träffa alla som alltid var där. Om jag tycker att det är jobbigt så måste det vara otroligt mkt värre för Emma som har ett mkt större socialt behov än mig.
Vad händer nu? Man saknar inte bara personen utan även rollen dom har i ens eget liv och Malins roll va stor och fan viktig. Shit va tomt det vart helt plötsligt.
Jag lider otroligt med dom som verkligen stod henne jättenära, som Cattis, Cat, Lina och Linda. Cattis som nästan bodde där. Cattis som dessutom satt å höll henne i handen när hon dog.
Känns å overkligt. Å idag ska vi hem till Malin å hämta Tigger å Turbo...kommer att va jätte-jättejobbigt känner jag redan nu. Vet inte om jag önskar att t ex Cattis skulle va där eller om det blir för jobbigt.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-02-06
Malin
Vet inte vad jag ska säga?...
Jo, en sak, jag skulle vilja uppmana till att faktiskt tänka på Malin, våra bästa minnen av henne och hedra dom och henne istället för att använda det som hänt för att hävda oss själva. Ego har sin tid och den tiden är inte nu. Vi är många som inte kan förstå att det hänt och vi är många som sörjer henne så, snälla, försök hålla era jävla moralpredikningar till er själva för det är verkligen ingen som mår bättre av det just nu.
Jo, en sak, jag skulle vilja uppmana till att faktiskt tänka på Malin, våra bästa minnen av henne och hedra dom och henne istället för att använda det som hänt för att hävda oss själva. Ego har sin tid och den tiden är inte nu. Vi är många som inte kan förstå att det hänt och vi är många som sörjer henne så, snälla, försök hålla era jävla moralpredikningar till er själva för det är verkligen ingen som mår bättre av det just nu.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-01-24
Jag då?
När ska jag, till slut, få det jag har förtjänat? Har inte jag tagit nog med skit nu? Är det inte dags för lite payback? Att vara snäll funkar ju inte, att försöka vara tillmötesgående funkar ju fan inte iaf, då blir man bara överkörd. Världen är överbefolkad av egon så varför vara annorlunda! Ensam kanske inte är stark men ensam slipper iaf bli besviken.
Published with Blogger-droid v1.6.6
2011-01-23
Hur känns det för mig?
Tänk dig att du har en bil, som startar och rullar beter sig som den ska, MEN som bara går några mil sen börjar den strula, den kokar, tjuvstannar osv.
Du tar dig till jobbet och hem igen men längre utflykter än det är ingen idé, till att börja med så var det okej, lite strul kan man leva med, men till slut så orkar man inte hålla på så man håller sig till den rutt man vet funkar.
Alla andra bilar verkar ju funka så man tycker att ens egen bil är lite pinsam som inte funkar som den ska. man orkar inte prata om det för det blir bara samma visa varje gång och vem orkar lyssna på det?
Man vet att man borde ta den till verkstaden men dom har aldrig tid och dom verkar inte orka leta efter vad som är fel. Eller så har man inte råd.
Så vad ska man göra? Sälja skiten och ta tunnelbanan? Köpa STP Complete Cleaner tills man har råd och ork att ta skiten till en verkstad som faktiskt gör det dom ska?
Nu hoppas jag att ni förstår problemet lite bättre även om jag inte är säker på att liknelsen va så bra.
Jag ska ringa psyk på måndag och be om en tid, med nån annan psykolog än den jag träffade för ADHD-utredningen för hon verkar väldigt ointresserad, som att hon jobbade vid löpande bandet.
Du tar dig till jobbet och hem igen men längre utflykter än det är ingen idé, till att börja med så var det okej, lite strul kan man leva med, men till slut så orkar man inte hålla på så man håller sig till den rutt man vet funkar.
Alla andra bilar verkar ju funka så man tycker att ens egen bil är lite pinsam som inte funkar som den ska. man orkar inte prata om det för det blir bara samma visa varje gång och vem orkar lyssna på det?
Man vet att man borde ta den till verkstaden men dom har aldrig tid och dom verkar inte orka leta efter vad som är fel. Eller så har man inte råd.
Så vad ska man göra? Sälja skiten och ta tunnelbanan? Köpa STP Complete Cleaner tills man har råd och ork att ta skiten till en verkstad som faktiskt gör det dom ska?
Nu hoppas jag att ni förstår problemet lite bättre även om jag inte är säker på att liknelsen va så bra.
Jag ska ringa psyk på måndag och be om en tid, med nån annan psykolog än den jag träffade för ADHD-utredningen för hon verkar väldigt ointresserad, som att hon jobbade vid löpande bandet.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-01-22
Hello alla ointresserade
Efter några dagar med lite självinsikt så tänkte jag försöka plita ner vad jag kommit fram till.
Jag har länge funderat på varför jag hellre sitter hemma, framför datorn, och gömmer mig. Tanken har varit att jag är blyg och alltid blir nervös i nya människors sällskap men det förklarar ju inte varför jag inte har några direkta vänner eller varför jag blir så fruktansvärt nervös inför nya och utsatta situationer.
Ärligt talat så har jag inte funderat så mkt på det egentligen, eftersom jag inte kommit fram till nåt förs nu, men jag har iaf undrat utan att direkt tänka på det.
Hur som helst så sökte jag, eller om det va Emma som sa nåt, på Social Fobi och hittade lite tester lite här å var. Jag gjorde ett på Expressen, jajaja jag vet att det är en skittidning, och när jag såg frågorna så insåg jag att jag aldrig har sett på dom situationerna som symptom på nåt MEN när jag fick dom i ett sammanhang så insåg jag ganska fort att jag antagligen har Social Fobi.
Jag blir t ex SKITnervös när jag ska träffa nya människor, jag blir fan nervös när jag ska träffa folk jag känner, som på senaste kryssningen. Det är iofs folk som jag mest pratat med online men ändå träffat några ggr, men jag blir skitnervös ändå.
Med "nervös" så menar jag att jag blir alldeles svettig mellan skinkorna, jag blir skitnödig och händerna börjar skaka. Inte ett "normalt" stadie av nervositet direkt.
Att ställa sig upp framför folk och prata är inte att tänka på.
Nu ska jag glo på Top Gear och fundera på om det jag precis skrev verkade vettigt och gick att förstå. :P
Nu ska jag bara försöka övertyga psyk om att det är så.
PS. Jag ska självmedicinera lite oxå, med rödvin! DS.
Jag har länge funderat på varför jag hellre sitter hemma, framför datorn, och gömmer mig. Tanken har varit att jag är blyg och alltid blir nervös i nya människors sällskap men det förklarar ju inte varför jag inte har några direkta vänner eller varför jag blir så fruktansvärt nervös inför nya och utsatta situationer.
Ärligt talat så har jag inte funderat så mkt på det egentligen, eftersom jag inte kommit fram till nåt förs nu, men jag har iaf undrat utan att direkt tänka på det.
Hur som helst så sökte jag, eller om det va Emma som sa nåt, på Social Fobi och hittade lite tester lite här å var. Jag gjorde ett på Expressen, jajaja jag vet att det är en skittidning, och när jag såg frågorna så insåg jag att jag aldrig har sett på dom situationerna som symptom på nåt MEN när jag fick dom i ett sammanhang så insåg jag ganska fort att jag antagligen har Social Fobi.
Jag blir t ex SKITnervös när jag ska träffa nya människor, jag blir fan nervös när jag ska träffa folk jag känner, som på senaste kryssningen. Det är iofs folk som jag mest pratat med online men ändå träffat några ggr, men jag blir skitnervös ändå.
Med "nervös" så menar jag att jag blir alldeles svettig mellan skinkorna, jag blir skitnödig och händerna börjar skaka. Inte ett "normalt" stadie av nervositet direkt.
Att ställa sig upp framför folk och prata är inte att tänka på.
Nu ska jag glo på Top Gear och fundera på om det jag precis skrev verkade vettigt och gick att förstå. :P
Nu ska jag bara försöka övertyga psyk om att det är så.
PS. Jag ska självmedicinera lite oxå, med rödvin! DS.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
2011-01-01
Undrar...
Undrar vad jag gjort den här ggn?
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
Subscribe to:
Posts (Atom)
LinkWithin
