Confessional

Jag e inte bra på långdistansförhållanden.
Nu är inte det här permanent, jag ska åka upp med barnen på fredag efter jobbet, men jag gillar inte hur jag mår när Emma e borta.
Humöret går upp å ner hela jävla tiden å jag blir sur på henne för att hon inte svarar på msn å på sms å fan vet allt min sjuka hjärna kan komma på.
Det e inge roligt å jag mår skit.

Jag e inte direkt rättvis mot henne heller för hon e uppe hos sin mamma och dom har fått riktigt bra kontakt den här veckan, nåt som dom inte haft tidigare, så jag borde egentligen va glad för henne men jag tycker hellre synd om mig själv istället. Jag saknar henne som fan.

Vad ska jag göra åt det då? Varje gång jag kommer på mig själv med att bli förbannad eller att redan va förbannad så försöker jag sluta med det, jag försöker verkligen inse att hon faktiskt har rätt att åka till sin mamma. Att ta några dagars semester och att jag fan får ta å skärpa mig. Det funkar i nån timme eller tills hon skickar ett sms å sen inte hör av sig på en timme igen...e helt slut när jag väl lägger mig, ensam, i sängen. Men inte fan somnar jag för det.

Jag hoppas jag lärt mig nåt när veckan e slut för jag vill verkligen inte hålla på såhär, det känns som jag gör som Eliot i Scrubs och släpper ut lite galet åt gången men jag mår fan inte bra av det. Jag måste sluta men hjärnan vägrar lugna ner sig.

Nu ska jag äta nåt, får se om jag fyller på, hade massor med tankar på vägen hem men med tv:n på så får jag svårt att koncentrera mig. (Ja jag vet: "Stäng av då!" ... shut up...)

Update: Nu har jag ätit iaf. Jag åkte förbi Flex på vägen hem å skrev på några papper som vi ska skriva under på måndag när vi går å tränar första gången. Nu tänkte jag skriva lite mer men fick hjärnsläpp, Emma skrev till mig på FACEBOOK, i chatten...vi har ju både MSN och SMS så varför ta sättet som kommer ta absolut längst tid för mig att se? Fattar inte. (Där hade vi humöret igen... :S)

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.

Life as we know it...

Eftersom ingen tjatar på mig att skriva så antar jag att folk slutat läsa å då känns det lite lättare att skriva.

Bråkade med Emma idag, igen, jag tyckte hon satt å flörtade med Janne på Facebook men hon säger att det bara var att retas. Jag antar att hon har rätt för det vore ju obeskrivligt korkat att göra det på facebook, å dum e hon ju inte.

Å jag överreagerade, som vanligt, det e fan skitsvårt det där för jag kan verkligen inte kontrollera mig och vräker ur mig allt som jag nånsin retat mig på och det e fan inte rättvist att göra så. Men det e fan inte lätt att kontrollera...ska man se det positivt så slår jag iaf inte när jag blir arg.

Är inte direkt stolt över humöret idag... :(

Emma e hemma hos Malin å ska sova över där tills i morgon iaf, jag får se om hon kommer hem men jag hoppas på det. Även om jag förstår om hon inte har nån lust just nu.

Jaja, ska sluta vältra mig i mina tillkortakommanden å dricka lite cola, det lär inte bli lätt å somna ikväll/natt. Får väl lägga mig å glo på Star Trek eller nåt.

Älskar dig Emma å jag vet att du älskar mig oxå så jag måste sluta inbilla mig annat...

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.

Inbrott i bilen och Trygg Hansa

Nä det är inte den nya bilen som fått påhälsning utan den gamla SAAB:en.

Vi var ute med hunden mitt i natten och tänkte kolla om jag fått nån p-bot, bara för att ha nånstans att gå, och upptäcker att nån har snott ETT av däcken, sommardäck, och slagit in rutan på höger passagerarplats bak.

Dom har uppenbarligen inte varit inne i bilen för alla dörrar var fortfarande låsta.
Vem fan snor ETT SOMMARDÄCK i Oktober? Det ligger fyra vinterdäck i bakluckan?!

Jag hade städat ur bilen lite tidigare i veckan för jag skulle försöka sälja bilen så det fanns inget av värde i bilen, förutom en blåtandshandfree till mobilen som nu e borta, men det verkar inte som dom va så intresserade av nåt annat än just däcket som vart stulet.

Trygg Hansa då...man kan inte logga in hos dom efter klockan ett på natten! Why?
Man kan inte göra skadeanmälan på webben, man måste ringa, men man kan inte ringa på helgen utan då får man vänta till kontorstid på måndag. Det ENDA man kan få är att man blir omkopplad till bärgare å det klarar jag av alldeles själv...sjukt dåligt!

Till råga på allt så har jag bara trafikförsäkring på bilen så nu kommer den antagligen kosta mig 500kr istället för att ge mig 3-5000kr ... jävla skit.
Men det här är det sista problemet jag har med den där jävla skitbilen nånsin.

Å jag ska byta försäkringsbolag till ett som klarar av att svara i telefon NÄR SAKER HÄNDER istället för när det passar dom.

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.

Emma garvar så hon trillar av soffan...

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.

Brott och straff

Nu ska jag tydligen straffas för att jag ställde en fråga, en illa formulerad fråga där allt jag tänkte inte kom fram. Kan ha berott på att jag va full och tänkte mer än jag sa och att jag aldrig skulle fullfölja det som Emma tror att jag menade.

Orkar inte mer, orkar verkligen inte, jag har varit snäll och verkligen gjort mitt bästa hela jävla tiden men det spelar ingen roll för om man tabbar sig EN gång så e allt åt helvete. Då ere ju lika bra att skita i att va snäll, det lönar sig lixom inte.
Från och med idag så gör jag PRECIS bara det som jag vill.
Glöm skjuts till Forum, glöm körlektioner, glöm att jag inte ska se på fotboll på lördag och söndagskvällar..

Fuck allt som har med omtanke att göra. Finns inte mer...men du e nog nöjd med det för då visar det sig ju att alla dina förutfattade meningar var rätt å då känns det ju bra.

Nu ska jag fan leva upp till det äckel jag tydligen är, måste ju va sant eftersom jag hört det tillräckligt många ggr. Ett vidrigt jävla egoistiskt svin e tydligen det man ska va för att må bra idag. Eller åtminstone om man ska tro dom sura fittor som säger det.

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.