Hunden (Nemi) är antagligen sjuk och kommer från en, så kallad, oseriös uppfödare som har fått avelsförbud på sig flera ggr. Emma får berätta hela den historien för jag har ingen direkt koll, jag vet bara att det inte ser bra ut.
Uppfödaren är polisanmäld iaf.
Så nu måste Nemi till veterinären, igen, och vi har INGA pengar alls. Det finns inget annat att göra, hon MÅSTE dit. Det är det enda vi kan göra i nuläget och Emma sitter å tjatar på mig om "vad ska vi göra" och jag säger "boka tid" men hon matar på och gnäller om att jag tjatar om pengar, vilket är nåt vi inte har, inte en krona för tillfället.
Vet inte hur jag ska få henne att fatta att vi inte har råd med en hund som inte går att försäkra och som antingen behöver avlivas eller kommer kosta sjukt mkt i veterinärkostnader. Vi har precis köpt en lägenhet som kommer kosta nästan 10 000 kr i månaden och om vi ska leva på min lön så finns det ingen som helst buffert för nåt alls. Bilen får inte gå sönder, barnen får inte ha en hobby som kostar för mkt och djuren FÅR inte bli sjuka. Då måste jag ta ett eller två jobb till.
Vet helt ärligt inte vad jag ska göra. Jag kan inte jobba dygnet runt, jag vill oxå ha ett liv. Kalla det gnäll eller vad fan ni vill men jag har faktiskt oxå ett val och är man tillsammans så handlar det inte bara om en persons vilja och önskemål.
Jag vet att det är synd om henne och att hon antagligen inte hade det lätt när hon va nyfödd men hon är inte rolig att va med och jag kan inget om hundar och har inga som helst kvalifikationer att ta hand om en hund som har "speciella behov" och helt seriöst så har inte Emma det heller.
Vi kan inte ha kvar henne. Om hon sen ska till Åke och Aila eller hur det nu ska lösa sig vet jag inte men hon funkar inte hemma hos oss längre. Jag får väl sälja min röv eller nåt så hon får sin tid hos veterinären men sen räcker det.
Å jag förstår att Emma mår jävligt dåligt av att kanske behöva avliva Nemi. Men jag måste tänka på konsekvenserna av att lägga kanske 20 000 kr på veterinär till Nemi.
Det går inte att bara fokusera på EN individ i hushållet, man måste se till allas bästa.
I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.
