Trasig

Jag håller på å gå sönder av stress!
Bara igår så gick sängen sönder, Jäger ringde å sa att turbon han fått till bilen va trasig vid leverans, vi hämtade sofforna hos E's mormor bara för att inse att dom inte går in i hissen och trapphuset är ännu smalare. Sofforna står nu i pingisrummet innanför porten och vi måste få tag på en lift eller kran så vi kan lyfta upp dom via balkongen. Mer pengar ner i ett stort jävla hål.

Å det där va bara igår.

Tom E börjar ledsna på att vad vi än gör så kommer det en ny utgift som vi måste ha pengar till. Jag fattar inte hur det går till, så fort vi har en krona över så går nåt sönder som kostar tre kronor att laga eller ersätta. Det är helt jävla sjukt, det tar aldrig slut.

Det finns lift att hyra för 600 kr/h ... inte hutlöst men minst 1 200 kr mer än planerat.

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.

Illa...

Det har aldrig varit såhär illa, både Emma och jag börjar tro att vi inte ska va tillsammans. Allt vi försöker göra för att saker ska bli bättre har bara fört oss närmre och närmre den absoluta botten. Och vi fortsätter bara sjunka, mer och mer för varje dag som går. Det är HELT jävla galet.

Ciggen är slut, Anders har INTE betalat för hundarna, mitt abonnemang är avstängt så jag inte sätta ut en ny annons, vi har inte pengar så vi kan ta dom två som ska säljas på Onsdag till veterinären och chippa och vaccinera dom, jag fick avslag på sms-lån, snuset är slut, maten är nästan slut, hundmaten är nästan slut, vi har verkligen inte en enda jävla krona, ciggen är slut, Emma har GJORT slut för att hon mår skit tillsammans med mig, jag har en lägenhet som kostar 12000kr/mån och har drygt 10 000 kr i obetalda räkningar, något som valparna skulle hjälpa till att betala av.
Utgifterna bara ökar hela tiden, straffräntor och gud vet vad...det går utför med HÖG fart och jag kan inte göra nåt åt det. För jag har en betalningsanmärkning på 383 kr.

Vad tycker ni att jag ska göra? ALLA förslag mottages gladeligen. =)

I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be.